Svar på rörspisfrågor!

Emilia ställde några frågor om rörspisen som står i vårt vardagsrum. Det är alltså fråga om en s.k. fattigmanskakelugn som inte är kaklad utan rappad. Ursprungligen siktade vi på att ha en kakelugn på den här platsen där det när vi köpte huset fanns en vedspis som var sönder. Eftersom vi inte hittade någon kakelugn bestämde vi oss för en rörspis, och vi har inte ångrat oss. Så till frågorna:

Mått på rörspisen? Den är 230 cm hög, 75 cm bred och 67 cm djup. Vid basen är den 94 cm bred och 80 cm djup. Högst uppe är den också lite bredare och djupare. Hörnen är rundade. Många rörspisar har en liten hylla, men vi föredrog less is more-linjen och valde bort hyllan. 

Recept på ytbehandlingen? Vispa fettfri mjölk och krita. Tillsätt mera krita och vispa hela tiden tills konsistensen är ungefär som en plättsmet. Vänta tills bubblorna försvunnit innan påstyrkningen påbörjas. Stryk på tunna lager och låt torka ett dygn mellan varje lager. Minst fem lager har vi på vår spis, kommer inte ihåg mer exakt. 

Varifrån är luckorna? Är de inre luckorna av glas? Tyvärr har vi inte gamla luckor (hittade inga och ville börja elda snabbt) utan de är måttbeställda från Tapani Puosi oy i lundo (Lieto) utanför Åbo. De inre luckorna är av glas. Ångrar att vi inte höll ut och sökte gamla luckor tills vi hittade, men gjort är gjort.   

Jag återkommer till de andra frågorna när jag har fått fram färgkoderna!

I ett av hörnen har rappningen spruckit och fallit bort när A av misstag snubblade mot spisen när han kom med en vedlåda full med ved som slog rakt i hörnet. Vedlådan gapar tom. Och snön skall väl fortsätta att vräka ner hela natten här...  

Inlägg nr 100

Ett litet inlägg så här på kvällskvisten för att inte bloggen ska dö ut helt. De e mycke nu... Känns som om jag inte riktigt hänger med i tempot själv. Vår råspis figurerar ofta på bloggen nu, men en bild till får det bli från veckan som gått. Måste ju dokumentera första gången det kokades kaffe över öppen eld hos oss p.g.a. ett strömavbrott som varade i ett par timmar. Mysigt och ekologiskt med strömavbrott!

Rörspis

De senaste dagarna har det hänt en hel del trevliga saker. Bl.a. hade vi efterlängtat besök i söndags, det var så kul att träffa min "äldsta" barndomskompis med familj, vi har känt varandra i drygt 31 år. Igår hade jag ett Nordljus-heminredningsparty här hemma och det var trevligt det också.

*

Jaaa, dagens fototekniska fråga - hur får man färgerna naturtrogna? Våra golvlister är inte så där ljusblå utan gråblå och stolen är inte så där gulaktig...

*

Nu ska det bli ett nytt eldstadsinlägg, en presentation av vår rörspis. En rörspis är en fattigmanskakelugn, dvs. den är likadan som en kakelugn, men okaklad. Vi ville ha en så rak och enkel modell som möjligt, och är faktiskt riktigt nöjda med den här som vår murare murade upp på basen av vår ritning. Däremot är jag inte nöjd med luckorna, det är synd att vi inte var ihärdigare då vi sökte gamla luckor. De nya blev inte som vi ville ha dem, trots att vi skickade tillbaka dem ett varv. Rörspisen är ytbehandlad med en blandning av krita och fettfri mjölk. Och nej - den luktar inte surt tack vare att mjölken är fettfri.

*

Massor med eländig aspved...

*

Sedan ett tips på enkel och praktisk vedförvaring. A spikade ihop en stor låda och satte Ikea-hjul under. Bara att rulla undan lådan då man dammsuger. En massa ved ryms det hit. Nu eldar vi asp här, har ju inte så stor betydelse i den här spisen om det smäller och håller på. Och det är inte så kallt heller ännu, så det funkar fast veden inte ger så bra värme.

Utgångsläget i rörspishörnet. En Högfors-femma fanns här.

*

Stolen måste jag ta med fast färgerna är lite åt skogen...

*

"Eldningsstolen" tillhörde det lösöre som fanns i huset när vi köpte det, förutom den här fanns här bara en stege och en zinkbalja full med döda kajor. Samt massor med skräp. A har renoverat stolen som är mycket bekväm att sitta i. Han fick dock byta ut det mesta, det är ganska lite kvar av den ursprungliga stolen.

Plåtugn

Eldstäder i gamla hus är intressanta (i och för sig i nya hus också). Otroligt att man i långa tider har värmt upp stora ytor tack vare dessa. Vilket jobb med all ved! Vi har bergsvärme i vårt hus, men använder våra eldstäder flitigt under vinterhalvåret. Tänkte skriva lite om dessa här framöver.

Vår hittills enda eldstad i övre våningen är en s.k. plåtugn. Plåtugnen stod i ett annat hörn i samma rum på ungefär samma plats före renoveringen, men saknade ordentligt fundament undertill och kunde ha rasat igenom golvet när som helst. I renoveringen åtgärdades detta, innandömet murades om och "plåtskalet" målades vitt. För att inte färgen skulle börja gulna använde vi vattenbaserad färg. Oljan i oljefärg börjar gulna när man eldar och färgen värms upp. Vår plåtugn har åtminstone hittills hållit sin färg.

När jag idag ser luckorna på plåtugnen ångrar jag igen bittert att vi inte var mer ihärdiga då vi sökte gamla luckor till den nya rörspisen vi har i nedre våningen. Vi hittade inte vad vi sökte och beställde nya, och de är förstås inte på långt när lika fina som de här. De här hade ytrostat ordentligt (se före-bilden) men blev som nya efter putsning med kromputsmedlet Autosol (tänkt för bildelar). Stegen som syns på bilden var för övrigt en av de få användbara saker som fanns i huset när vi köpte det.

Vår plåtugn står i vårt lilla sovrum, som förutom plåtugnen endast inrymmer vår sång och en väggfast skrubb med draperi istället för dörrar (för att minimera trängseln). För tillfället är rummet trots det lite trångt och övermöblerat p.g.a. spjälsängen som vår 1-åring sover i. Eftersom rummet är litet och sängen tar upp så stor plats var det svårt att få till ett bra foto över helheten (någon annan skulle säkert ha lyckats bättre...).

Rekommenderar starkt denna typ av eldstad, de finns ju också att fås som nya. Nedan ännu lite detaljer från övre delen:

En liten utmaning till andra bloggare, både renoverare och ni som bor i nybyggen: skriv gärna om era eldstäder, det börjar ju vara aktuellt nu. Jag återkommer inom kort till våra övriga.