Rörspis

De senaste dagarna har det hänt en hel del trevliga saker. Bl.a. hade vi efterlängtat besök i söndags, det var så kul att träffa min "äldsta" barndomskompis med familj, vi har känt varandra i drygt 31 år. Igår hade jag ett Nordljus-heminredningsparty här hemma och det var trevligt det också.

*

Jaaa, dagens fototekniska fråga - hur får man färgerna naturtrogna? Våra golvlister är inte så där ljusblå utan gråblå och stolen är inte så där gulaktig...

*

Nu ska det bli ett nytt eldstadsinlägg, en presentation av vår rörspis. En rörspis är en fattigmanskakelugn, dvs. den är likadan som en kakelugn, men okaklad. Vi ville ha en så rak och enkel modell som möjligt, och är faktiskt riktigt nöjda med den här som vår murare murade upp på basen av vår ritning. Däremot är jag inte nöjd med luckorna, det är synd att vi inte var ihärdigare då vi sökte gamla luckor. De nya blev inte som vi ville ha dem, trots att vi skickade tillbaka dem ett varv. Rörspisen är ytbehandlad med en blandning av krita och fettfri mjölk. Och nej - den luktar inte surt tack vare att mjölken är fettfri.

*

Massor med eländig aspved...

*

Sedan ett tips på enkel och praktisk vedförvaring. A spikade ihop en stor låda och satte Ikea-hjul under. Bara att rulla undan lådan då man dammsuger. En massa ved ryms det hit. Nu eldar vi asp här, har ju inte så stor betydelse i den här spisen om det smäller och håller på. Och det är inte så kallt heller ännu, så det funkar fast veden inte ger så bra värme.

Utgångsläget i rörspishörnet. En Högfors-femma fanns här.

*

Stolen måste jag ta med fast färgerna är lite åt skogen...

*

"Eldningsstolen" tillhörde det lösöre som fanns i huset när vi köpte det, förutom den här fanns här bara en stege och en zinkbalja full med döda kajor. Samt massor med skräp. A har renoverat stolen som är mycket bekväm att sitta i. Han fick dock byta ut det mesta, det är ganska lite kvar av den ursprungliga stolen.