Nollan spräckt!

"Mamma, det är inte roligt då jag alltid måste säga noll då nån frågar hur många tänder jag har tappat..." Nu är det problemet löst, och nummer två är också på väg loss. En stor dag för en liten dam.

Höstlovsglimtar

Familjen passade på att ta lite höstlov i samband med att A och Storasyster var lediga. Det blev en tur norrut till far- och morföräldrar, älgjakt för A och också helt vanliga hemmadagar. Idag började den efterlängtade förskolan igen för storasyster. Spelet med Lena Anderssons härliga bilder fick vi av våra senaste gäster, och det har vi spelat många gånger med barnen. SÅ mycket roligare att spela kort med så här estetiskt tilltalande bilder.

Lite hemmajobb blev det också för A, ett nytt färglager på köksgolvet som fick torka i fred då fru och barn var borta. Golvet hade slitits ordentligt vid matbordet och blivit svårt att hålla rent där barnen klottar som mest. Det är praktiskt med målade golv, lite slipning och ny färg på "bara" och golvet är snyggt igen. Vårt köksgolv är original från 1830-talet. Färgen vi målat med är Tikkurilas Permo. Ytan är egentligen lite för glansig, men den mattas av så småningom, och vinsten är att golvet är extra lätt att hålla rent nu.

Här kommer en av höstlovets produktioner. Storasyster ritade och skrev en fortsättning på Madickenpjäsen hon såg i somras. Den slutade med att Madicken fick en lillasyster och här kommer alltså pärmen till fortsättningsdelen ;). Det röda är ett paraply.

Rörspis

De senaste dagarna har det hänt en hel del trevliga saker. Bl.a. hade vi efterlängtat besök i söndags, det var så kul att träffa min "äldsta" barndomskompis med familj, vi har känt varandra i drygt 31 år. Igår hade jag ett Nordljus-heminredningsparty här hemma och det var trevligt det också.

*

Jaaa, dagens fototekniska fråga - hur får man färgerna naturtrogna? Våra golvlister är inte så där ljusblå utan gråblå och stolen är inte så där gulaktig...

*

Nu ska det bli ett nytt eldstadsinlägg, en presentation av vår rörspis. En rörspis är en fattigmanskakelugn, dvs. den är likadan som en kakelugn, men okaklad. Vi ville ha en så rak och enkel modell som möjligt, och är faktiskt riktigt nöjda med den här som vår murare murade upp på basen av vår ritning. Däremot är jag inte nöjd med luckorna, det är synd att vi inte var ihärdigare då vi sökte gamla luckor. De nya blev inte som vi ville ha dem, trots att vi skickade tillbaka dem ett varv. Rörspisen är ytbehandlad med en blandning av krita och fettfri mjölk. Och nej - den luktar inte surt tack vare att mjölken är fettfri.

*

Massor med eländig aspved...

*

Sedan ett tips på enkel och praktisk vedförvaring. A spikade ihop en stor låda och satte Ikea-hjul under. Bara att rulla undan lådan då man dammsuger. En massa ved ryms det hit. Nu eldar vi asp här, har ju inte så stor betydelse i den här spisen om det smäller och håller på. Och det är inte så kallt heller ännu, så det funkar fast veden inte ger så bra värme.

Utgångsläget i rörspishörnet. En Högfors-femma fanns här.

*

Stolen måste jag ta med fast färgerna är lite åt skogen...

*

"Eldningsstolen" tillhörde det lösöre som fanns i huset när vi köpte det, förutom den här fanns här bara en stege och en zinkbalja full med döda kajor. Samt massor med skräp. A har renoverat stolen som är mycket bekväm att sitta i. Han fick dock byta ut det mesta, det är ganska lite kvar av den ursprungliga stolen.

Härliga höst!

Hösten är härlig, men lite väl hektiskt och händelserikt har det varit den senaste tiden. Jag upplever att jag inte hinner med riktigt. Då är det otroligt rogivande att ta en stund och bara räfsa löv och tänka när den yngsta sover. Jag borde oftare ta mig tid att bara njuta av det enkla. Oktober har bjudit på en vacker dag idag igen.

Huset nere från parkeringen

Tacksamma violer som självsått sig intill vår gamla kvarnstenstrappa

En av våra hönor

En favorit: stjärnflockan som börjat blomma på nytt

Tyvärr har flera av våra lönnar angripits av svamp i år igen


Höstens trotjänare kärleksörten

Toppen på vedberget. Med hjälp av hyrd vedmaskin förvandlades en massa nerhuggna träd från tomten till 35 kubikmeter ved. Alltså tre lastbilslass ungefär.

*

PS. Blir galen på de här tomma raderna som har en tendens att föröka sig när inlägget publiceras. Hur ska man åtgärda det?

Kalas i efterskott

Det är praktiskt med 1-årskalas. De går att fira ordentligt i efterskott om man inte har tid eller lust med kalas på den riktiga dagen, festföremålet förstår ju inte att sakna sin fest. Lillebrors släktkalas firades två månader i efterskott. För fira bör man, det är en bra orsak att träffa våra syskon med familjer och våra föräldrar som bor ganska långt borta.

Enda kalaspyntet, jubilaren krävde inga ballonger ännu.

Jubilaren på söndagens utflykt då vi gick en av naturstigarna i närheten.

Skönt att få sitta i bärryggsäcken, utsikten är bättre än till vardags.